Arbetsflöde - Bygga bibliotek

Komponenter

Den enskilt viktigaste detaljen, när man vill lyckas med sin mönsterkortskonstruktion, är att ha ett uppdaterat och riktigt bibliotek. Att se till att komponenttyperna stämmer överens med aktuella datablad eller följer de senaste konstruktionsreglerna för de valda komponenterna borde vara en självklarhet. Lägger man ner ett par, tre dagars arbete på att kolla sina komponenter har man betydligt större chans att det blir rätt från början.

Det spelar ingen roll hur mycket projektledaren än försöker hetsa dig, med ett antal mer eller mindre fantasifulla argument, att hoppa över detta steg, om det vid monteringen av chip-kondensatorn, som "bara har bytt komponentvärde", visar sig bli olödd i 50% av fallen p.g.a. toombstoning.
Med stor sannolikhet hade den här typen av problem lösts med en justering av komponentens "footprint", "decal", monteringsfall eller vad man än kallar komponentens avtryck på mönster-kortet. Det knepiga i den här situationen är att problemet inte upptäcks, utan avancerade kontrollverktyg, innan man faktiskt ska löda komponenten på plats.
Om det handlar om några prototypkort, så är det inget större problem att åtgärda med hand-påläggning vid tillverkningen, men ska man tillverka tusentals kort i veckan, är detta naturligt-vis en kostnad, som blir astronomisk i jämförelse med vad det hade kostat att kontrollera sitt bibliotek i tre extra dagar. Sen kan projektledaren stå där och se sin "time to market" och vinstmariginalerna flyga sin kos, eller rättare ätas upp av reparationskostnaderna.

När man bygger komponenter i ECAD-system ser man komponenten i en vy rakt uppifrån och "igenom" komponenten. Representationen i ECAD är tvådimensionell (X, Y) på varje lager, där lagrens förhållande, i flesta fall, representerar den tredje dimensionen (Z). I en ECAD-databas brukar man skilja mellan elektriska, som motsvarar antal lager i teknologiuppsättningen och grafiska lager, där komponentgrafik för t.ex. monteringsritning och silkscreen finns.

  • datablad, som visar fysiska mått och toleranser. Databladen hittar man hos komponent-tillverkarna, som också har de senaste versionerna. Varje komponenttyp i den aktuella designen ska granskas och ev. byggas/justeras.
  • kontrollpunkter är förslagsvis:
    • komponentorigo och -vridning.
    • anslutningspunkters typ, placering, storlek, vridning och representation i elektriska lager.
    • lödstopps- och lodpastamask.
    • grafik för monteringsritning och silkscreen.
    • begränsningsareor, som t.ex. monteringsrevir, viaspärr, bygghöjd.
    • variabelhållare för positionsnummer, komponenttyp och administrationsdata.
  • "first, second & third source". Har man flera leverantörer till "samma" komponent, så får man kontrollera komponenten enligt berörda leverantörers datablad och kanske göra en del kompromisser, så att man undviker mindre trevliga överraskningar vid monteringen av kretskorten.
  • standard. Större bolag brukar ha egna företagsstandards att följa, vilka byggs upp med någon/några internationella standards, som mall. Företag med egna tillverkande enheter gör i sina standards, ofta anpassade avvikelser från internationell standard, för att optimera kvalitet och yielden vid tillverkning.
    Har man inte en företagsstandard att följa, kan det vara god idé att kontakta sina tillverkare av mönsterkort och kretskort och följa deras rekommendation, i den mån det är möjligt. Deras regler brukar också grunda sig på internationell standard, med vissa avvikelser för att passa just deras maskinpark.
    Vet man inte var tillverkningen ska ske, så följer man tillämplig internationell standard.

Kortkonturen,...

är en lite speciell komponent i PCB-databasen. Förutom fräsinformation så innehåller den information om bl.a. olika begränsningytor, som folie-, hål-, komponentspärrar och bygghöjd. Man bygger upp kortkonturen antingen med data från ett mekaniksystem, eller manuellt ifrån uppgifter på en konturritning, som förutom konturen gärna får innehålla info om ursparingar, fästhål, origopunkt, siktmarkeringar, bygghöjd m.m. Det är inte helt ovanligt att man också kopplar administrativ information till denna komponent.